Om nu Fälter E-post endast bör ha en adress betyder väl det att jag, om jag så önskar, kan fylla i fler än en adress. Men jag har bara möjlighet att klicka ”Ok” och snällt ta bort en av de e-postadresserna som jag fyllt i. Det borde istället stått antingen: ”Fältet E-post skall endast innehålla en adress” eller det lite snällare: ”Fältet E-post kan endast innehålla en adress”.

Min kollega kollade dagen innan på reseplaneraren hos Upplands lokaltrafik och fick ett lämpligt reseförslag. Buss 22 skulle passa bra för henne, då skulle hon komma fram i god tid. Jag kollade också, och trots att vi bor på olika ställen i stan så gick hennes buss förbi utanför mitt hus. Vad smart tänkte vi båda, då tar vi 22:an så att vi kan prata ihop oss på bussen.

Jag går ut till busshållplatsen när det är några minuter kvar tills bussen skall komma, solen skiner och det ser ut att bli en bra dag. Börjar förstrött titta på kartan över linjenätet över Uppsala. Letar upp buss 22, den som skall gå söderut. Får en klump i magen. Hjärtat stannar nästan. Den bussen stannar ju långt utanför stan, ute i skogen. Sliter upp min smartphone, startar appen (nu är det en minut tills bussen kommer) gör sökningen en gång i appen, och finurligt nog kan man plotta resvägen för den resa man valt. Detta är vad jag ser:

Ni ser en svart linje som visar bussens färdväg. Den går till ändhållplatsen i Nåntuna. Därefter visas en lila linje som visar hur vi ska skall vandra över en åker, simma över Fyrisån, samt bestiga rullstensåsen den sista biten.

Detta är mycket pinsamt för Upplands lokaltrafik tycker jag. Reseplaneraren saknar total kunskap om att det flyter en 10 meter bred å rakt genom staden! Det här resealternativet borde vara omöjligt att få upp. Ändå presenteras det både på webbsidan och i appen.

Hade vi inte lyckats stoppa en taxi genom att vifta med våra händer på klassikt Hollywoodmanér hade vi kommit för sent till kunden. Kvittot på taxiresan har vi skickat in till UL, vi får se om vi får ersättning för detta.

Det som förvirrar mig mest är pilnavigeringen. Istället för att använda pilar som indikerar den riktning som jag vill bläddra i menyn (höger eller vänster) har man använt sig av pilar som illustrerar rörelsen för hur man vänder blad en en fysisk meny. Resultatet blir att jag av någon anledning alltid trycker instinktivt på fel pil, ungefär samtidigt som jag kommer ihåg hur de fungerar.

Just imitationen av det fysiska lämpar sig ganska dåligt för webben när jag interagerar med en sida via en mus. Att jag kan ta tag i hörnet på en sida, för att sedan sakta vända blad och se vad som finns på andra sidan ger mig väldigt lite som användare. Mycket lull-lull och lite nytta. I ett touch-baserat grässnitt hade detta gjort sig bättre – iBooks för iPad gör det till exempel snyggt, men jag tror även där att det är lite av nyhetens behag. Jag minns exempelvis hur imponerad jag var av och fantastiskt jag tyckte att cover-flow var när den första iPhonen kom för snart 3,5 år sedan. Idag använder jag i princip aldrig cover-flow navigationen i min iPhone för att hitta musik. Jag använder listorna, för de är praktiska, enkla och ger det resultat jag vill ha på kortast tid.

Utseendet på hela menyn (klicka för större bild).

Direktlänk till klippet på svtplay.se för dig med iPad eller iPhone.

I torsdags var det World Usability Day. I samband med det intervjuade SR:s Vetandets värld Jonas Söderström om boken. Du kan lyssna på programmet här.

Här svarar Jonas på några vanliga frågor om dåliga datasystem.

Är det datorsystemen som är så dåliga eller är det vi som inte kan hantera dem?
– Det är ”ditt fel”, eller ”vårt fel”, lika lite som det är undersköterskans fel att hon får ont i ryggen eller gruvarbetarens att han får förstörda lungor.

Vad stör eller irriterar mest?
– Många stör sig säkert på teknikstrul, när systemen krånglar. Men många system skapar stress även när de rullar – därför att de är dåligt designade. Om det till exempel krävs 25 knapptryckningar bara för att ta betalt för en enkel vaccination. Om man måste memorera obegripliga koder för att programmera hänvisnings-systemet till telefonen. Om det kommer en ny systemversion där dom plötsligt har ändrat alla snabbkommandon.
– Väldigt vanligt – men märkligt – är också att användarna inte får någon utbildning när nya system introduceras.

Vad ska man göra åt detta?
– Framför allt måste vi nå projektledarna, IT-cheferna, inköparna, beslutsfattarna; de som styr utvecklingsprojekten, de
som köper in system.
– De ser oftast till SINA vinster med systemen – men de har ingen aning om att det krävs ”blod, svett och tårar” av vanliga användare för att sköta dem.

Ser du någon förändring. Blir systemen enklare, mer begripliga att hantera?
– Man har vetat i 20 år hur man ska göra användbara it-system. Ändå struntar man i det, när det gäller arbetslivets system, så ofta. Därför att man kommer undan med det.
– Så om saker ska förändras måste vi som användare ställa mycket tuffare krav. Jag har lite skämtsamt sagt att vi måste starta ett
användaruppror. Man måste kunna säga ”Jävla skitsystem!” högt och ofta – om det behövs.

• Läs fler svar i Jävla skitsystem!-bloggen.
• Vad tycker recensenterna om boken? Läs i bloggens sammanställning.

Useful informations, visar sig innehålla vägbeskrivning, adresser, telefonnummer och annat användbart. Men inga öppettider.

Jag kan förstå skylten om vattnet skulle stängas av när man tryckte den andra gången tryckte på knappen – men detta hände inte.

Som designer agerar och tänker jag på följande sätt i det här läget:

1. Spolningsanordningen kanske är sönder. Den borde stängas av om man trycker på den en andra gång. Jag går till toaletten bredvid och provar samma sak, men samma resultat.

2. Jag jämför ”storleken” på spolningen om man bara trycker en gång eller om man trycker två gånger. Ingen skillnad. Jag provar även att trycka tre gånger. Inte heller det ger någon märkbar skillnad.

2. Om vi ändå antar att det skulle vara så att man faktiskt stängde av vattnet vid det andra trycket – hade det inte då varit mer logiskt att göra en mindre spolning vid ett tryck och en större spolning vid två tryck? Eller varför inte ha två olika knappar – en för liten och en för stor spolning (detta är ju mer eller mindre standard på många toaletter idag).

3. Det visar på vikten av att vara tydlig med varför en användare skall utföra en viss handling på ett visst sätt. Förstår man inte varför man uppmanas att göra något som verkar ganska idiotiskt så känner man sig just … idiotisk.

Istället uppmanar denna dåliga design till att folk (eller i alla fall jag) försöker förstå varför det skulle vara bra att trycka två gånger på knappen istället för en.

Effekten: mer vatten gick och går säkert till spillo …

Den ser ut som fjärrkontrollen till rymdskeppet Enterprise, eller som något som katten släpat ut från Ringhals. Tror ni verkligen att användarna kommer att använda alla dessa knappar? Förstår man vad de betyder?

Hittade den här gamla bilden som jag tycker är skön. När vi på inUse jobbar med effektkartläggning gör vi det för att kunna fokusera på det som är viktigast. Funktioner som användarna skall använda ofta och mycket skall vara i fokus. Lämna allting annat till senare. Låt dig inte distraheras av alla funktioner som finns på prylen du tänker köpa, fråga dig vad du kommer att använda mest.

Min gamla farfar skulle behövt något sånt här. Han hann inte uppleva digitalteven, och de nya fjärrkontrollerna för digitalbox, sattelitmottagare och DVD med hårddisk. Sen hittar jag faktiskt att Hjälpmedelsinstitutet tagit fram en liknande fjärrkontroll för personer med funktionshinder eller normalstörda.

Dagens pysslartips: Är du less på alla fjärrkontrollerna som dräller i vardagsrummet, eller på soffbordet? Köp en bit självhäftande kardborreband, finns i vanlig tygaffär. Klipp små bitar (5cm) av den mjuka kardborren, klistra dem på fjärrkontrollernas baksida. Sätt två långa kardborrebitar (30cm) på undersidan av soffbordet. Nu kan du snabbt gömma alla kontrollerna under bordsskivan innan gästerna kommer. Snyggt, rent, praktiskt.

Men kanske är det så att Skånetrafiken måste göra sina resenärer uppmärksamma på ”avvikelsen” att tåget i det här fallet är i tid

Den gröna färgen är förvisso bra på att signalera att saker är som de skall, men en varningstriangel är alltid en varningstriangel. Om en ikon överhuvudtaget behövs så hade kanske en ”check-ikon” varit mer lämplig …

Tack Patrik för tipset.

Vad kan vi göra på Liseberg?
Webbplatsen hälsar dig med en vägg av olika puff-bilder: här finns massor med skoj att göra! – Men vad..? På många av puffarna måste vi föra musen över för att förstå vad bilden handlar om. Det tar tid att gå att igenom alla och precis när vi är redo att klicka på “Teatermeny”, laddas sidan om och det kommer upp helt nya puffar. Vi får snällt vänta tills puffen dyker upp igen. När “Teatermeny” dyker upp på nytt får vi klicka oss igenom två sidor innan vi får reda på vad teatermenyn innehåller. Känns onödigt.

Nåja, vi tittar vidare på attraktionerna det är ju ändå det viktigaste. Vi är tillbaka på startsidan och klickar på ”Nöjesparken” i menyn. En karta över området full med rosa prickar laddas. Klickar vi på en prick så zoomar kartan in, men pricken blir inte markerad. Sen börjar kartan panorera av sig själv och vi är helt plötsligt i ett grönt hörn utan några karuseller alls. Vi börjar om och hittar en del skojiga saker vi vill prova. Vi sparar undan dem som favoriter, men vi vet inte riktigt hur vi ska ha användning av det när vi väl är på Liseberg?

Var kan vi äta?
Vi har hört av grannarna att Tyrolen ska vara mysigt. Vi tittar under “Mat & dryck”, hittar Tyrolens terrass och klickar på den. Nu kommer vi till en samlingssida med alla barer och får klickar igen för att komma till Tyrolens sida. Vi undrar var det ligger och letar efter en karta, men hittar ingen. Nåja, vi får väl fråga nån när vi kommer dit. Vi går vidare till “Boka bord” för att snabbt kunna reservera en plats på uteserveringen. Då öppnas ett tomt mail. Nä, det var inte vad vi tänkt oss. Vi vill boka direkt och inte vänta på att få ett mailsvar.

Var kan vi bo?
Vi vill bo på ett trevligt hotell som ligger nära Liseberg. Vi går in på “Hotell” och börjar jämföra. Alla ser fina ut men de beskriver läget på olika sätt. En ligger “mitt i stan”, en annan “ett stenkast från operan”. Vi känner inte till operan och vet inte om “Mitt i stan” betyder nära till Liseberg. Bara ett hotell visar läget på en karta.

Efter en del letande hittar vi ett hotell som allra längst ner på sidan beskriver hur man tar sig till Liseberg och hur långt tid det tar. Vi vet inte vad hotellet kostar, men vi är så trötta nu att vi tar den och hoppas att det inte kostar skjortan. Vi börjar boka i flera steg och inte förrän köpet nästan är klart får vi veta priset.

Öppettider?
Nu vill vi kolla hur länge det är öppet nästa helg och går in på ”Öppettider”.
Här ser vi en almanacka över hela året men det går knappt att läsa vad som står.
Vi testar om man får mer info när man för musen över, som på övriga sidor på webbplatsen. Men inget händer. Istället finns en uppmaning att ladda ner öppettiderna i en pdf. Är verkligen öppettiderna så komplicerade att man måste ladda ner en hel pdf?

Hur kommer vi dit?
Eftersom vi inte är från stan så vill vi kolla hur man kommer till Liseberg. Det tar
3 klick för oss att komma till rätt sida med långa laddningstider emellan. Här finns en sida med en mindre kartbild. Vi ser inte några större vägar eller avfarter vi känner igen så vi zoomar ut. Vi skriver sen ut kartan, men markeringen för Liseberg följer inte med. En bugg kanske? Men varför är kartan så liten, bara en fjärdedel av mitt A4?

Så – 5 tips till Liseberg:

1. Mer pang på rödbetan
Under ett besök på liseberg.se hamnar man ofta på olika mellansidor med korta och rätt onödiga texter. Man får klicka igen för att komma till värdefull information. Ta bort onödiga mellansidor som egentligen inte hjälper besökaren att komma vidare i sin uppgift.

På andra ställen klickar man på ett specifikt område och kommer till en samlingssida med alla områden. Man får klicka ytterligare en gång för att komma dit man tänkt. Länka direkt till den specifika sidan istället.

2. En bild säger sällan allt
På många sidor används bara bilder och först när man för musen över syns texten. Det är tidskrävande att gå igenom alla bilder eller rosa punkter för att förstå innehållet. Visa texten direkt istället.

3. Mer konsekvent innehåll
När besökaren ska jämföra saker som exempelvis boende. Är det viktigt att informationen om varje boende presenteras lika. Annars är det jättesvårt för besökaren att komma vidare i sitt beslut och hon väljer kanske en annan hotellkedja.

4. Kunna boka online
På webbplatsen kan man boka hotell online men varför kan man inte boka bord? Att låta ärenden gå via mail kräver mer personal och risken finns att man förlora kunder.

5. Bättre karttänk
Kartan är svår att använda idag. Den markerar inte var man klickat och bilden panorerar utan att besökaren gjort ett aktivt val. Byt ut de rosa punkterna på kartan till betydande och direkt information, markera var man klickat och ta bort panoreringen.

Skapa ett bättre helhetstänk kring hur och var kartor används. Visa var attraktioner, restauranger och hotell ligger på ett tydligt och genomgående sätt. Låt besökaren kunna se sina tillagda “Favoriter” på Lisebergskartan och ge dem sedan möjligheten att skriva ut hela kalaset.

Sammanfattningsvis skulle vi önska att Liseberg gjorde det enklare för besökaren att få den rätta känslan för Liseberg via sajten. Utan en massa omvägar via mellansidor och ingresser. Det ska kännas lika enkelt och rättfram som själva Lisebersgupplevelsen: man får syn på något som verkar spännande och går dit.

1. Försök inte luras, folk blir bara sura då

När jag hade fyllt i alla personlig information kom jag till ”checkboxavslutningen” på formuläret – stället där man godkänner saker som man aldrig läser ordentligt. Här visas 3 checkboxar med rubrikerna: ”Jag vill ha bekräftelse till min mobiltelefon”, ”Prenumerera och få de bästa erbjudandena via e-post” och ”Godkänn avbokningsreglerna”. Instinktivt tror jag att om jag kryssar i en ruta som är det för att ge mitt samtycke. Inte då.

När det gäller prenumerationen på e-post så skall man (till skillnad från de andra två checkboxarna) ta ställning till om man inte vill ha erbjudandet. Jag gissar att Hotels.com gjort detta för att de vill ha mer folk som registrerar sig till deras nyhetsbrev. Men till vilket pris? Om jag helt missar detta (vilket jag tror att många gör), blir jag inte direkt glad om jag börjar får nyhetsbrev från ett företag som jag inte visat mitt intresse för.

2. Gör det enkelt för mig att bli medlem

Trots att jag var lite sur för det där med checkboxarna tänkte jag ändå att jag borde bli medlem på Hotels.com (eftersom jag har använt dem en del gånger tidigare). Jag hoppades att de skulle ha ett smidigt sätt att bli medlem efter det att jag genomfört mitt köp, eftersom jag redan skrivit in all den information som jag gissar behövs för registrering. Men när jag fick min betalningsbekräftelse visades detta (klicka för större bild):

Om ni tittar på den bilden i full storlek så ser ni antagligen igen länk eller uppmaning till att skapa ett konto. Nej, man måste scrolla ner under kartan för att hitta detta. Det finns massvis av outnyttjat utrymme på den övre delen av sidan där man skulle kunna placera en länk till att skapa ett konto utifrån den uppgifter som man redan matat in. Jag sätter min högra arm på att Hotels.com hade sett en enorm ökning av registreringarna från denna sida om de bara gjort den lilla förändringen.