Vår känsla efteråt säger att:

1. 2010 är mobilt. 2009 var året för sociala medier och det märks att hypen har lagt sig något även om ämnet i sig fortfarande finns på mångas munnar. 2010 är istället mobilsajternas och -apparnas år, och företagen avsätter större delar av sina budgetar till just mobil utveckling. Alla tittar på iPhone/iPad, Android, och så vidare. Se även: http://www.idg.se/2.1085/1.305129/i-framtiden-star-mobilen-i-centrum

Folk antas surfa mer i mobilen framöver, och Apples iPad förutsägs av många slå igenom som den nya portabla surfdevicen. VIssa tror t.o.m. att den stationära datorn kommer försvinna inom några år och helt ersättas av mobila lösningar av olika slag.

Snappat upp:

”Ta en titt på människor när de promenerar nedför Drottninggatan. Bli inte förvånad om flera går runt och stirrar ner i mobilen samtidigt som de går”

”På tunnelbanan sitter i princip alla ungdomar och surfar på mobilen”

IDG berättade att de har ökat sin trafik på morgnar och runt lunch, men framförallt på kvällar, med hundratusentals besökare och sidvisningar per månad, sedan de lanserat en iPhone- och en Android-app av sin ordinarie webbplats. Därefter har trafiken ökat stadigt varje månad.

SF Bio satsar på mobila appar för att kunna se trailers och reservera/boka biljetter. Detta har enligt dem varit en smärre succé ur försäljningssynpunkt.

En ”e-handelsguru”, Urban Lindstedt, påstår att fler och fler människor blir benägna att handla via mobiltelefonen. Någon undersökning pekade på att ca 1 av 8 e-handlare kan tänka sig att shoppa via mobilen, och fler och fler e-handelssajter söker fungerande, mobila alternativ till den ordinarie webbplatsen.

2. Envägskommunikationen är död. Alexander Bard höll ett livligt, roligt och elakt tal om hur Internet förändrar samhället i grunden och är den största revolutionen i mänsklighetens historia. Igår hade kapitalister med stora plånböcker makten, idag är det nätokraterna (webbprofiler med tillgång till slutna nätverk och exklusiv information) som bestämmer.

Med andra ord har darwinismen gått online och dagens loosers är ”30 åriga andrahandskonsumenter som äter potatischips framför Let’s Dance och porrsurfar på datorn”. Ditt värde som ”divid” (den delade motsvarigheten till ”individ”) i dagens internetsamhälle handlar om vem du känner, eller vem du känner som känner någon annan. Ditt nätverk är ditt ”själv” – eller ”du är din kontaktlista”.

Är du en alfahane eller -hona måste du vara ”viktig” i webbsammanhang – så sluta spela golf, åka lyxkryssare, eller jaga fasan med höga byxor och rund hatt – och utöka istället ditt virtuella nätverk. Det gör dig (framgångs)rik och så får du ligga, menar Bard, som idag driver sajten liberati.se där bara exklusiva medlemmar får vara med och leka.

Se även: http://www.idg.se/2.1085/1.304754/envagskommunikationen-ar-dod

3. Internetbranschen växte/växer trots lågkonjunkturen. IT-företag, webbyråer, specialistbolag, osv. visar tillväxt trots att ekonomin varit dålig. Det tycks bero på en starkare vilja att satsa på att synas i olika digitala kanaler, plus att man inser att många satsningar ger ROI. Större webbföretag som Google, PayPal, Facebook, TradeDoubler, etablerar sig i Sverige även om marknaden är relativt liten – men viktig!

Vi önskar se fler svenska webbentreprenörer, på konferensen fick vi träffa tre av de få som finns. Nyckelordet här var att starta upp lokalt – men hela tiden tänka globalt.

Ett exempel var sajten jameslist.com (säljer/visar exklusiva prylar till rika människor, t.ex. fina bilar, dyra klockar, osv.). Sverige är en för liten marknad att kunna leva på, det är svårt att överleva här. Men intresset världen över är stort.

En majoritet av publiken trodde i en SMS-omröstning på ett ännu bättre 2010 (jämfört med 2009) vad gäller tillväxt i Internetbranschen.

4. Det viktigaste idag är att kunna leverera värde till sina kunder. Många framgångsrika aktörer tycks nu ha insett att envägskommunikation är passé – en snabbt döende kommunikationsform. Idag måste företagen sätta användarna i första hand och öppna upp för dialog – lyssna på sina användare.

Företaget Creuna sammanfattade fyra viktiga nyckelord som krävs för att lyckas på webben:

• Effektivitet (det ska vara snabbt och enkelt och fungera bra)
• Transparens (det ska vara ärligt och tydligt, använd oberoende källor, låt användarna tycka och tänka om din tjänst/produkt)
• Dialog (det ska vara öppet, lyssna på/observera användarna först och prata sen)
• Upplevelse (tekniken ska vara i bakgrunden/osynlig, kvalitet i användningen är A och O).

Se även: http://www.idg.se/17.108/2.1085/1.305137/anvandarnas-makt-rader

Sverigechefen för PayPal pratade i slutet av en paneldiskussion om vikten av ”usability och användarvänlighet”. Man verkar ha förstått att detta är viktigare än man tidigare trott, och satsar mer pengar på det än tidigare. Det är mycket här som företagen kan skapa konkurrensfördelar – i att förbättra användningskvaliteten.

I övrigt var det lite blandat innehåll. E-handelspåret handlade mycket om tips och tricks för att sälja mer på webben. Två nyckelord var webbanalys och nära kundkontakt/skapa personlig kontakt med sina kunder.

ByggMax hade tillsammans med webbyrån Cloud Nine gått från vattenfall, till agilt, till lean production – med andra ord motsvarande metod som japanska biltillverkare gör = ständiga, små förbättringar. Webbanalys är på mångas munnar. Testa regelbundet olika lösningar, gör små justeringar av sajten, mät skillnaderna, och se antalet ”conversions” (antalet köp/registreringar) öka över tid. Big bang-teorin fungerar inte på nätet, dvs. konstruera inte om hela din e-handel och släng ut en helt ny sajt – finputsa istället den befintliga sajten ”i oändlighet”.

Klädföretaget Mandel Design satsade på att ha en blogg-liknande e-handel med nära kunddialog. De omsätter ca 17 miljoner per år och har stora framgångar genom detta enkla koncept. Ännu mer intressant: de annonserar inte på nätet! Tricket är att låta kunderna vara medskapare av innehållet i butiken, genom att kommentera på framtida plagg som butiksägaren funderar på att ta in. En 80-årig dam hade rest från Stockholm till Mandel Designs fysiska butik i Göteborg, och sedan tillbaka, endast för att hon tyckte deras sida på ”det här Internätet” var så fin. Ett kul tecken på att man kommit nära sina kunder

För att boka en biljett på Julius Biljettservice så ska man ta sig igenom 6 steg. Lugn, jag kommer inte gå igenom alla här. Men för att peka på det som verkligen sticker ut så vill jag börja med stegen i sig. De betyder verkligen inte ingenting om man inte på ett eller annat sätt markerar vilket steg användaren faktiskt är på! Många gånger räcker det med att göra texten i fetstil för att tydliggöra detta. Man är inte heller konsekvent med att använda namnet på det nuvarande steget som rubrik för texten på sidan. I vissa fall (som i bilden nedan) hamnar man också mellan steg, här är man mellan Steg 4 och Steg 5.

En annan sak jag vill ta upp är den färgkodning. Färgkodning är ett kraftfullt designverktyg, och just därför skall man använda det med tillförsikt och undvika att röra till det med färgkodning-på-färgkodning. I evenemanglistan i Steg 1 (se bild nedan) finns det små rutor som visar, rött, gult eller grönt, beroende på om det finns många, få eller inga biljetter kvar till försäljning. Nu är det så att knappen precis bredvid de små rutorna också har en färgkodning, men då i färgerna grått eller rött. Olyckligtvis krockar färgen (och betydelsen) på den röda knappen med den gröna smårutan bredvid.

Många av småmissarna går lätt att ändra på. Texter och komponenter på sidan behöver ändra namn, flyttas eller kanske rent av tas bort för att ge en känsla av förbättring och ökad tydlighet. Jag vågar även mig på en gissning att antalet genomförda online-beställningar på deras sida skulle öka om de kostade på sig en uppfräschning och uppstädning. I bilden nedan har jag snabbt fixat till några av skavankerna. Visst finns det utrymme för mer förbättring, men detta borde vara väldigt lätt att ändra.

Så, låt mig avsluta med ett litet meddelande till Julius Biljettservice, glöm inte att de små ändringar kan göra stora skillnader…

Tobi har utvecklat en funktion som möjliggör för deras kunder att prova virtuella kläder med hjälp av webbkameran på deras dator. Såhär funkar den:

Dock ser jag ett litet problem i att alla som provar inte riktigt har modellkroppen som hade på sig plagget när bilden av det togs. Man skulle dock kunna reducera problemet genom att använda olika modeller för olika klädstorlekar.

Hur som helst, ett intressant koncept, även om jag inte vet om det kommer ha så stor effekt på den slutgiltiga försäljningen av kläder. Känns mer som en kul funktion än något inkomstdrivande.

"If you are demanding registration before checkout, you need to cease this practice immediately. It is costing you a fortune. If your site is handled by a web-design or ecommerce-engine company that is demanding your users register before purchase, I would strongly consider switching vendors. Any professional developer carrying out this practice this late in the Internet game is probably doing other horrible things as well."

Inget revolutionerande, men välskrivet och med en hel del goda råd om hur man bör rigga sin e-handelssajt för att få bättre effekt.

/Johan Berndtsson

Det går även att få en kartvy över var boende finns. Tjänsten fungerar bra, men har en del småunderliga egenskaper ur ett användbarhetsperspektiv.

De som reser verkar i stort sätt vara indelningsbara i två kategorier. Den första kategorin är de som planerar sitt resande långt i förväg, jämför alla tänkbara alternativ, vet precis vad de vill ha, och bokar i god tid. Den andra kategorin är ”opporturister”. Opporturisten planerar sällan något i förväg, utan när semesterveckan närmar sig börjar han eller hon att spana efter sista-minuten alternativ. Målsättningen är oftast att prova på något nytt, en upplevelse som bryter av mot vardagen, där åtminstone hälften av tjusningen ligger i att inte veta månader i förväg var man kommer att hamna.

Alla resesajter jag ramlat över har varit inriktade mot den första kategorin resande. Destination Gotland är bra för opporturisten i att man kan söka på alla områden och alla anläggningar, men jag måste specificera vilken typ av boende jag vill ha.

Men om jag vill hitta billigaste möjliga boende? Oavsett typ? Då måste jag göra nio separata sökningar och anteckna resultatet från varje. Och vad är egentligen skillnaden mellan ”boendestugor” och ”privata stugor” och ”stugby”?

Det roligaste med denna tjänst måste dock vara när sökalternativen presenteras. Efter att ha angett mina önskemål och klickat på ”Sök på tillgänglighet och pris” så får jag fram följande träfflista.

Bra saker: Att de upprepar önskemålen i sökningen (antal rum gäster, datumen det gäller), att totalt antal träffar, antal träffar på denna sida, samt antal sidor med träffar visas. Ytterligare ett plus för att kunna begränsa sökningen, d.v.s. att jobba vidare med detta sökresultat.

Men när sjutton är man intresserad av sorteringsordningen ”slumpmässig”? Som dessutom är ett valbart alternativ i en rullmeny! Och standardvalet för den menyn! Klickar man en sökträff i listan så kommer man till en ny sida med detaljer om just det boende. Där finns även en länk ”tillbaka” som fungerar på samma sätt som bakåtknappen i webbläsaren.

Klickar man sedan denna kommer man tillbaka till träfflistan, men eftersom denna är inställt på ”slumpmässig” sortering, har sorteringsordningen kastats om jämfört med tidigare och det blir hopplöst att känna igen något eller hitta det där andra alternativet som man också var intresserad av!

Ett fall av ”Hur tänkte de nu?”

/Martin Howard

Som den moderna, miljömedvetna människa jag är valde jag naturligtvis en e-biljett som skickas som en PDF till min e-postadress. Döm om min förvåning när jag upptäcker att biljetten är till Göteborgsevenemanget en dag tidigare.

Evenemangsbiljetter omfattas inte av distansköpslagens ångerrätt. Uttryckt på svenska innebär det att om du köper en biljett till fel datum, har återförsäljaren ingen skyldighet att göra ett återköp. Ticnets kundsupport konstaterade att jag hade minsann beställt en biljett till Göteborg 2:a juli, så det var inte fel i leveransen, utan i beställningen. Nu var Ticnet vänliga nog att hjälpa mig ändå via deras telefonsupport så att jag fick min biljett till Stockholmsevenemanget, men jag kunde ändå inte begripa hur jag kunde fått sådan hjärnslint att jag inte kunde skilja på Göteborg och Stockholm, så jag grävde lite.

Det visar sig att länken ovan är felaktig. Kodad i URL:en ligger ett evenemangs-ID och den råkar ha blivit den samma för både Göteborgs- och Stockholmslänkarna.

Den sida jag dirigeras till på Ticnet är sidan för Göteborgsevenemanget.

Den cyniska läsaren kommer ungefär nu med en fullt logisk invändning: "Det står ju klart och tydligt att det är torsdag 2 juli i Trädgårdsföreningen i Göteborg, man får väl läsa och kontrollera?" Jo, visst står det. Det står också två andra konsertdatum som den aktuella biljetten inte gäller (Stockholm och Helsingborg).

Men fundera en sväng till: biljetter till populära artisters konserter tar ofta slut ganska fort. Det gäller att vara snabb om man vill ha bra platser, eller i vissa fall, några platser överhuvudtaget. Det finns ett stressmoment som gör att konsertbiljettköparen kanske inte är lika uppmärksam som någon som köper, t.ex., SJ-biljetter.

För mig som biljettköpare var det smått irriterande, följt av några minuters undran i en telefonsupportkö, innan det stod klart att jag inte skulle behöva betala dubbla priset för min biljett, men mycket mer än så var det inte.

Men så började jag fundera på hur många andra som fått fel biljett. Vem bär kostnaden för denna felaktiga länk? Biljettköparen kanske nöjer sig med att läsa köpvillkoren och försöker sedan sälja den felaktiga biljetten privat, vilket kostar tid och pengar. Ringer de till Ticnet så kostar det Ticnet för telefonsupporten. Mina pengar betalas tillbaka via ett bankkonto. Vem står för den transaktionskostnaden? Och vad blir kostnaden i goodwill? Tänk om biljetterna faktiskt tagit slut innan jag lyckats få rätt biljett? Vad kan den totala kostnaden av denna felaktiga länk tänkas bli?

Rent formellt skulle man kunna argumentera för att detta inte ens är ett användbarhetsproblem: tillräckligt nogrann formell testning mot en kravspec hade upptäckt felet. Men ett användbarhetstest hade inte krävt lika många förberedelser och varit billigare. Och man hade upptäckt en mängd andra småmissar: som att rubriksättningen ovan turnékalendern är "Albumet Kärlek är för dom är ute nu! Köp här!" och inte något i stil med "Turnékalender" eller "Speldatum"; eller att Ticnets bekräftelsesida har alldeles för liten och otydlig text för själva platsen för valt evenemang, samt en lista på andra evenemang som den biljett jag håller på att köpa inte alls gäller för.

Det riktigt kluriga i sammanhanget är förstås att användningsupplevelsen är distribuerad över två olika sajter: men för mig som biljettköpare så är det en enda integrerad köpupplevelse. Men jag misstänker starkt att när man designat sidorna har man inte tänkt på denna distribuerade upplevelse, än mindre testat den.

Jag letar ny bostad lite halvhjärtat, med en ganska vag uppfattning om vad jag letar efter. Det är väl antagligen först när jag hittar rätt objekt som jag vet vad jag letar efter.

Det betyder att jag kollar ofta om det är något nytt spännande som kommit in. Så jag har blivit en van hemnetanvändare, tillsammans med väldigt många andra vad jag förstår.

Då är det med stor spänning som man nås av budet att hemnet.se har gjorts om och nu finns i ny skepnad. Enligt förhandsreklamen ska man framförallt möta hotet från uppstickare som t.ex. boliga.se som listar hur länge ett objekt legat ute till försäljning. Dessutom ska man samarbeta med Eniro om kartor på något nytt sätt.

Tidigare hade Hemnet en sällsynt usel sökfunktion. Man valde län, kommun, antal träffar och bostadstyp i olika steg med obefintlig översikt. Men när man väl fick ett resultat var det stabilt presenterat och kunde visas och sorteras på flera sätt. Däremot visades inte sökformuläret med resultaten. Och att backa för att förändra sin sökning gjorde att man hoppade över vissa steg. Det fanns definitivt förbättringspotential.

Gamla Hemnet hade spännande kartrelaterade funktioner. Man kunde söka med kartan genom att rita upp en fyrkant och få objekten däri listade och dessutom få resultaten presenterade på en karta. Faktiskt smidigt om man har en geografisk ingång i sitt sökande. Det låter alltså lovande att kartfunktionaliteten ska förbättras. Skoj.

Men det finns ju så många olika sätt att leta bostad på. Enligt sin egen reklambanner har Hemnet en miljon unika besökare varje vecka. Det är många olika människor det. Och på något vis har jag svårt att tro att de letar efter samma sak eller på samma sätt.

Med den omfattande trafiken; både med många olika besökare och med många återkommande besökare; borde Hemnet erbjuda stor flexibilitet och stor effektivitet i sina sökfunktioner. Vidare kan man tänka sig att en nyutvecklad sajt borde involvera sina besökare mer än förr, erbjuda diskussioner och sociala nätverk. Jag menar, vem vill inte gnälla på stroppiga mäklare och gnälliga bankkontor? Kanske bättre ekonomiska verktyg där man lägger in egen ekonomisk information och kan se sin boendekostnad. Bostäder skulle kunna visas i grafiska diagram för att jämföra kostnader, storlekar med mera. Det skulle kunna finnas val för särskilda egenskaper som bastu, pool, balkong, vinkyl eller vad det nu är man prioriterar i sitt boende.

Tänk så spännande det skulle kunna bli!

Men hur är nu nya Hemnet? Jo, när man kommer in till söksidan så finns alla sökbegrepp på samma skärm. Äntligen. Man kan även utöka sökningen också med överlåtelser och inkluderade kranskommuner, men jag begriper inte riktigt vad det gör för mig.

Sedan så har alla de viktiga valen för max- och minpris, antal rum, hyran med mera blivit staplar man kan dra i. En liten gnutta webb 2.0, eller i alla fall 1.5. Däremot uppdateras inga andra värden när man drar i staplarna. Bostadstypen har bytts från att vara checkboxar, så att man exempelvis kan söka på villor och gårdar i en kommun, till att bli en dropdown. Man får snällt söka efter en typ i taget. Likaså med kommuner. En i taget.

Nu börjar det kännas som att man borde vara nybörjare. Alternativt veta vad man verkligen letar efter.

Nåväl. Vi kollar på sökresultaten. Dessa kan visas i tabellform, som bildlista och på karta. Kartan visas under sökformuläret och blir på min trettontums laptop ungefär fem gånger tjugo centimeter. Som att läsa kartan genom ett brevinkast ungefär. Obegripligt. Särskilt som så mycket plats går åt till en banner överst. Att mina fjorton träffar bara blir två på kartvyn tar jag som en bugg. Vidare så har den ganska trevliga popupfunktionen försvunnit från kartvyn, nu måste man klicka på varje enskilt objekt för att se någon information, och sedan stänga själv. Att sedan det uppklickade objektet flyttar runt kartan för att få plats gör det hela frustrerande.

Den gamla vanliga listvyn och bildvyn fungerar som tidigare; det enda tillskottet är en statistikikon. Och denna finns alltså inte i kartvyn. När man klickar på statistikikonen öppnar sig ett inte helt färdigutvecklat fönster med lite siffror om objektet och två länkar: en för att förstå siffrorna och en för att se mer statistik. Man kan ju fråga sig vad det är för fel på sättet att presentera data om man behöver länka till en förklaring, men siffrorna behöver verkligen förklaras.

Men mer statistik då? Och ser man på, här finns boendekostnad, diagram för att jämföra liknande objekt. Hurra! Eller nåja. Obegripliga diagram med tämligen irrelevant data. För bostadsrätter kan man se kronor per kvadratmeter och boendekostnad, dock ej din boendekostnad utan schablonberäknad, och pris genom taxeringsvärde för villor. Det är kanske intressant för mäklare, men knappast för mig.

Så de har verkligen försökt. De har ansträngt sig. Men de har tyvärr misslyckats.

Framgångsrik design, och följaktligen utveckling, bygger på att man tar reda på vad ens målgrupper behöver, vilka drivkrafter de har och i viss mån deras önskemål. Sedan ska man ta reda på hur designen fungerar i praktiken, med riktiga människor. Man blir lite nyfiken på hur det gick till den här gången. Hemnet ägs av DN, GP, några fastighetsmäklare  och ett branschorgan – och jag kan inte komma ifrån känslan att det är dem man har designat för. Inte för dig, och inte för mig.

Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att jag personligen kommer att spendera mindre tid på hemnet.se framöver och jag känner mig tveksam till om sajten verkligen hjälper mig att veta vad jag letar efter när jag väl hittar det.

Johan van Ketwich

Mycket nöje!

PS. Ring eller maila om du vill ha hjälp att testa din webbplats. DS.

/Johan Berndtsson