Hej Marie, det verkar som att kunderna som använder tjänsten är väldigt nöjda med projektet. Hur känns det?

Jo tack bara bra, det är roligt att tjänsten fungerar!

Vilka delar av tjänsten har du jobbat med och vad är du mest nöjd med?
Jag har jobbat med gränssnittet, layout och en del texter på arlanda.se för ReseStatus. Jag arbetade även med informationen i själva SMS:en innan copywritern la sista handen på dem. Ibland var det knivigt att få in all information på max 160 tecken.

Jag är mest nöjd med beställningsflödet och att se att ett grundligt förarbete i form av bland annat målgruppsanalys och användningstester, gör att användarna blir nöjda. Det är ingen slump!

Är det något du skulle vilja ändra på i tjänsten?
Enligt vad jag har hört är det någon promille som inte får alla SMS, eller att det står fel i dem på grund av att datat som kommer in kan vara fel. Men den risken kände vi till redan innan, och det var utanför vår kontroll. Själv tycker jag också det hade varit bättre om ReseStatus hade varit lättare att hitta på arlanda.se. Nu är den lite undangömd.

Men jag såg att de har lagt tillbaka möjligheten att beställa tjänsten direkt från tidtabellen “ankomster och avgångar”, med rätt flyg förifyllt, det är bra!

Vad har varit roligast i detta projekt?
Att arbeta i ett tajt scrumteam med utvecklare, tekniskt ansvarig och mycket intresserade och drivande beställare av projektet. Andra roliga minnen är våra sprintdemonstrationer som alltid var välbesökta och något av en happening.

Tack Marie, nästa gång jag flyger eller ska hämta någon på flygplatsen kommer jag defintivt att använda resestatus.

Läs även intervjun med Maha Bouzeid, projektledare för resestatus.

/Funda Denizhan

Det känns väldigt kul men samtidigt lite nostalgiskt och tråkigt att det är slut. Det är kul att ha varit med från början till slutet. Jag har haft möjlighet att påverka hela vägen.

Det har skrivits en hel del om Socialstyrelsen nya webb. Vad är din reaktion på det?

Fantastiskt roligt. Socialstyrelsens verksamhet är ju egentligen ganska tråkig. Det är ett ”torrt” innehåll och handlar om råd och regler. Det är roligt att en myndighetswebb har fått så mycket uppmärksamhet och att det mestadels är positiva reaktioner. Jag har blivit både glad och nervös av det!

Det känns nyttigt att höra synpunkter från de som jobbar med samma saker som en själv. Under arbetes gång har vi tvingats ta flera designbeslut som jag inte är helt nöjd med. Slutresultatet är ju alltid en följd av flera kompromisser. Det är intressant att se hur folk reagerar på det som jag är nöjd med och även det som jag är mindre nöjd med.

Vad är du mest nöjd med?
Jag är mest nöjd med att konceptet fungerar. Det absolut viktigaste i konceptet var tvärnavigeringen eller associativ navigering som vi kallar det i projektet. Idag finns det massor av möjligheter att hitta rätt även om du kommit lite fel i webbplatsen. Vi har hunnit titta lite på besöksstatistik och det verkar som att folk förstår tvärnavigeringskonceptet. Användarna klickar på de ställen som vi har tänkt oss att de ska klicka på.

Kan du ge exempel på något som du inte är helt nöjd med?
Visa-alla-länken i varje snabbmeny var en jobbig kompromiss som vi var tvungna att ta. Vi ville bara ha 5-7 länkar i varje snabbmeny men det fungerade inte eftersom allt annat innehåll åkte ner på sidan. Vi var oroliga att folk inte skulle se Visa-alla-länken och vi såg även indikationer på detta när vi gjorde användningstester. Resultatet blev att vi gjorde länken mer markant. Så det var verkligen tur att vi gjorde användningstester.

Kontinuerliga användningstester är nödvändigt för att ta fram en bra webbplats. Vi gjorde 3 användningstester på webbplatsen och 1 formellt användningstest på redaktörsmiljön. Utöver det formella användningstestet gjorde vi flera kompletterande informella användningstester på redaktörernas gränssnitt. Det är viktigt att inte glömma bort att utvärdera och testa redaktörmiljön. Om miljön som redaktörerna jobbar i är dålig så är risken stor för att informationen som kommer ut också är dålig.

Tyvärr har MOSS stora brister. Ett exempel på det är när en redaktör ska lägga upp en bild på en sida. De stackars redaktörerna får då traska igenom 5 popup-fönster. 5 steg för att lägga upp en bild!

Vilka är det största skillnaderna mellan nya och gamla webbplatsen?
Navigeringen, nyckelordsmärkningen och den grafiska formen är 3 stora skillnader.

Navigeringen
Tidigare bestod navigeringen av en traditionell vänstermeny men vi tyckte det var onödigt att fylla en viktig del av skärmen med en meny. Så vi la det som en toppmeny istället. Det ligger också ett enormt redaktionellt arbete bakom informationen i den nya webbplatsen. Tidigare var informationen mer hierarkisk men nu kan man ta sig till informationen mycket snabbare.

Nyckelordsmärkning
Vi har jobbat mycket med nyckelordsmärkning för att tvärnavigering ska fungera. Vi knyter ihop olika typer av information med nyckelord. Till exempel kan det finnas en sida som är nyckelordsmärkt med HIV och en publikation som också är det. När besökaren går in på informationssidan med HIV får hon även information om andra sidor som finns inom samma område oavsett om det är en publikation, en författning eller en vanlig informationssida. All information om samma ämne går att hitta på ett och samma ställe helt enkelt!

Grafisk form
Winston har gjort ett jättejobb med den grafiska formen. Webbplatsen har gått från att vara ganska ful till att bli något kul, lättsamt och snyggt!  Socialstyrelsen ville att webbplatsen skulle se modern ut och vara lättillgängligt och inte byråkratiskt. De ville ha en webbplats som inte såg ut som vanliga myndigheter och det lyckades Winston med att förmedla.

Du har arbetat med flera myndighets- och kommunwebbar de senaste åren. Vilka skulle du säga är framgångsfaktorerna i de projekt som lyckas?

• Stark intern förankring med interna projektledare som har makten att fatta beslut.
• Iterativ utveckling där man levererar kontinuerligt och där organisationen har insyn i vad som händer. Projektet är transparent.
• Väldigt tydliga mål med vad man ska uppnå med projektet. I de projekt som lyckats bäst har kunden verkligen använt sig av den effektkartläggning som man har lagt ner tid på att göra. Effektkartan gör det lättare att styra projektet och projektledarna har  använt den som beslutsunderlag kontinuerligt i projektet.
• Arbete i tvärfunktionella team

Tack Eric och lycka till med nästa projekt!

/Funda Denizhan

Hej Erik! Du har varit projektledare för utvecklingen av Socialstyrelsen.se. Det har nu gått en dryg vecka sen den nya webbplatsen lanserades. En klassisk fråga, hur känns det?

Jättekul – det är extremt kul när vi börjar se resultatet, statistiken! Folk klickar på det vi trodde att de skulle göra. Användarna gör det vi trodde.  Det är ju för tidigt att dra några stora slutsatser men redan nu kan vi konstatera att det mesta verkar fungera. Vi har också överlag fått väldigt positiva kommentarer från andra och webbplatsen kommenteras på många bloggar och andra webbplatser.

Den nya webbplatsen ser väldigt annorlunda ut mot den förra? Hur har ni arbetat för att komma fram till det?

Det ligger ett extremt gediget förarbete bakom den nya webbplatsen. Vi genomförde intervjuer med alla chefer på högsta nivån och på mellannivån som en del av effektkartläggningen av webbplatsen. Vi intervjuade en till två personer från samtliga målgrupper. Det blev totalt 100 intervjuer. Dessutom hade vi workshops med sakkunniga på handläggarnivå. Det blev ett 20-tal workshops på Socialstyrelsen och vi gjorde även kortsorteringsövningar.

Effektkartläggningen gav oss en bild av vad vi skulle göra. Syftet och målgrupperna var hela tiden vägledande I arbetet. Vi kunde dock ha tittat oftare på hela effektkartan för att stämma av att vi var på rätt väg under arbetets gång.

Vilka är de största skillnaderna mellan den nya och den gamla webbplatsen?

Den gamla webbplatsen innehöll en massa nyheter på startsidan, men vår målgruppsanalys visade att ingen läste nyheterna som fanns där. På den nya webbplatsen har vi strävat efter att webbplatsens startsida inte ska vara ett skyltfönster där vi lyfter fram det vi tycker är viktigt och där organisationen slåss om vilken enhet som ska visa upp sig.  Startsidan ska istället vara en plats som lotsar användarna vidare till den information som de söker.

Den gamla webbplatsen riktade sig dessutom till alla. Nu har vi valt ut specifikt vilka målgrupper vi ska rikta oss till. Och även det kan man se i webbstatistiken. Bland de vanligaste besökarna kommer en mycket stor del från hälso- och sjukvårdsverksamhet, socialtjänst, kommuner och landsting.

Så vilka är era prioriterade målgrupper?

Man kan göra två skärningar av målgrupperna. Dels ser vi målgruppen som professionen det vill säga de som jobbar inom hälso- och sjukvård, socialtjänsten i första hand. Chefer och beslutsfattare inom samma område i andra hand och slutligen media och politiker.  Men vår målgruppsanalys visade att professionens behov inte skiljer sig åt speciellt mycket mellan olika yrken och inte heller med avseende på ansvar. Däremot såg vi att de hade likartade behov. Därför har vi baserat webbplatsens struktur och design efter 3 behovsbaserade målgrupper:

• Jag behöver hjälp att tolka och tillämpa – en person som redan har den grundläggande faktakunskapen om en fråga eller ett område, men behöver hjälp att förstå, tolka, kanske diskutera, för att komma vidare.
• Jag vill ha reda på – en person som snabbt vill ha tag på ett avgränsat faktum, en specifik uppgift, eller ett visst dokument eller publikation. Exempel kan vara normen för ekonomiskt bistånd eller koden för en viss diagnos.
• Jag behöver hålla mig ajour – en person som av professionella skäl behöver ha koll på om det har hänt något, eller är på väg att hända något inom hennes områden.

Intern förankring är ju alltid något som tar tid och är krävande i ett webbprojekt. Vilka reaktioner har ni fått internt?

Kritiken inifrån är ju alltid större än kritiken utifrån, men även de som har kritiska synpunkter inleder med något positivt.  Internt är man så klart mer medveten om vad som saknas och vad man inte har gjort. För många har den nya webbplatsen och inneburit ett förändrat arbetssätt vilket naturligtvis skapar oro. Några områden som påverkats mycket är de som arbetar med beställningsbart material, presstjänsten och krisinformation. Den informationen hittar man inte längre på startsidan utan längre ner i webbplatsen.

Har förvaltningen av webbplatsen förändrats?

Ja, tidigare hade cirka 150 personer behörighet att publicera på webbplatsen. Nu har förvaltningen av webbplatsen flyttats till ett webbråd. Webbrådet består av 6 representanter från Socialstyrelsens olika avdelningar. Varje avdelning har ett antal personer som har rättighet att publicera på webbplatsen. Totalt är det cirka 25 personer som publicerar och jobbar med informationen. Webbrådet har både en strategisk och operativ funktion. De jobbar med innehållet av webbplatsen, men har också rätten att lyfta olika utvecklingsbehov.

Hur har ni jobbat med marknadsföring av sajten?

Vi har inte haft en jättekampanj kring den nya webbplatsen. Vi har informerat informations- och IT-ansvariga på kommuner och landsting så att de kan byta ut länkar. Betaversionen av webbplatsen lades ut två veckor före releasen. Sen har vi bloggat om vårt arbete. Vi lade också en nyhet om att det var en ny webbplats på gång I den gamla webbplatsen.

Det mesta hittills pekar ju på ett mycket lyckat resultat. Hur kommer ni att göra med uppföljningar av webbplatsens användning framöver?

I början av 2010 kommer det att göras en kvantitativ undersökning, det blir ett ganska trubbigt och generellt mått. Vi kommer även att följa upp med intervjuer och användarundersökningar. Vi har även satt upp mätetal som vi kommer att följa upp.

Du har varit projektledare för den här webbsatsningen vilket naturligtvis innebär hårt arbete. Vilka tips eller lärdomar kan du ge till andra som står inför situationen att göra om eller bygga en ny webbplats?

• Jobba aktivt med att föra ihop teknik, design och innehåll. Det är viktigt att före de tre områdena närmare varandra. Ju mer desto bättre. Nu har vi lyckats bra men så här i efterhand känner vi att vi kunde ha gjort det ännu bättre.
• Jobba agilt och låt gruppen sitta på plats. Skicka inte iväg konsulterna, de ska sitta med verksamheten.
• Gör flera saker samtidigt även om skolboken säger något annat. I skolboksexemplet ska man ju byta plattform först och sen föra in publiceringsverktyg och sen göra en design och så vidare. Vi gjorde allt samtidigt. Det har varit jobbigt men fördelen är att man tvingas att se hur allting hänger ihop. Teknikerna tvingas se att saker ska användas, designern får större förståelse för den tekniska plattformen och så vidare. Nyttan uppstår i användningen redan i projektfasen. 
• Håll stenhårt på det som är prioriterat och bestäm en exakt deadline och se till att lansera den dag ni har bestämt. Pengar och tid tar slut och då är vi klara. Sträva inte efter att få något i ett perfekt läge, man måste ändå jobba vidare med webbplatsens innehåll och tjänster i förvaltningsfasen.

Stort tack Erik! Lycka till med det fortsatta arbetet! Imorgon kommer intervjun med nästa Eric i projektet. Vår alldeles egna Eric Idebro ger sin bild av arbetet.

P.S. Ryktet säger att Eriks nästa webbprojekt kommer att lanseras 20101010, kl 10.10. Socialstyrelsens webbplats lanserades 20090909, kl 9.09 D.S

Funda Denizhan, affärsansvarig för Socialstyrelsen

Darja deltog också i en paneldiskussion med Fredrik Suter från Fi (Fantasy Interactive) samt Fredrik Marcus och Martin Deinoff från Creuna. Den ser ni nedan och själva paneldebatten börjar 17 minuter in i klippet.

/Jon Karlsson

Hej Klas!
Grattis till lanseringen av Göteborgs stads nya webbplats!

Tack. Det är väldigt skönt att nu kunna visa resulatet av mycket möda och svett.

Har allt gått bra?

I stort sett. Jag är otroligt imponerad över det arbete och den energi som våra redaktörer har lagt ner. Det här har varit, och är, ett stort projekt. Så det finns naturligtvis mycket kvar att ta tag i. Dessutom är ju webbplatser sådana att de kräver ett kontinuerligt förbättringsarbete under hela sin livstid.

Vad har varit det mest spännande med arbetet med den nya webbplatsen?

Den stora oganisationsförändring i Göteborgs Stad som krävts. Numera arbetar redaktörer från en lång rad olika förvaltningar tillsammans i virtuella redaktioner. Detta är visserligen inget medborgaren ser. Men resultatet av samordning och ökat samarbete ska ge ett tydligt resultat för besökaren på webbplatsen.

Vilka är de största utmaningarna under det kommande året?

Nu ska vi fokusera på att se till att informationen på webbplatsen blir ännu bättre utformad. Det gäller särskilt att se till att innehållet uppnår de effektmål vi ställt upp för informationen. Och nästa steg i vårt arbete mot e-kommunen är redan igång. Vi håller bland annat på att ta fram ett regelverk för hur staden ska utveckla e-tjänster.

Tack Klas, och lycka till!

/Johan Berndtsson