Ett spel som stulit några timmar av mitt liv de senaste veckorna är FIFA 12 (iPad). En detalj som jag verkligen gillar är att olika tips och instruktioner visas varje gång man väntar på att få spela en match.

Riktigt bra tänkt. Jag får något vettigt att göra, lär mig mer om spelet, och upplever väntetiden som kortare.

Att sedan menyerna i spelet är helt galet ostrukturerade, särskilt när det gäller transfers, det får man tyvärr leva med…

Den gamla iPhone-appen och dess mobila upplevelse var både buggfylld och tråkigt men framförallt ganska funktionslöst. Att använda sig av den nya appen för att kolla upp en film, boka biljetter, hitta en biograf och kolla på trailers är en riktigt trevlig upplevelse. Faktiskt är det en mycket bättre upplevelse på en skärm med runt 80 procent mindre yta än att uppleva sf.se på en dator.

”Länge leve mobile first!” utropade jag exalterat först utan att riktigt tänka efter. ”Men Daniel, det där är väl inte helt och hållet mobile first?” Mycket riktigt. Men det är en liten glimt genom dörrspringan, en smakbit av den nybakade äppelpajen med krämig vaniljsås, av den besöksupplevelse som hägrar genom att tänka mobile first.

Mobile first är, för att ta några rejäla genvägar i beskrivningen, främst innehållsstrategi och fokus. Den mindre ytan på skärmen får SF att fokusera på det absolut viktigaste med deras affär och det är det som gör upplevelsen så mycket starkare.

Jag är inte en trogen besökare av SF:s webb. Likt Björn Granath i ”Sällskapsresan 2 – Snowroller” gör jag en ”iiiin – uuuut” när jag ska köpa biljetter. In: Fort ska de gå, välja en film, biograf, plats och köpa biljetterna. Ut!

En besök på sf.se under gårdagen visar att de har byggt om men ändå inte. Snarare marginellt fräschat upp den. Upplevelsen man får av sajten är att den fortfarande är däst och uppblåst. Man frågar sig varför det finns reklam för nyutkomna böcker, Östersjökryssningar, fackförbund, tidningsprenumerationer och skidsemestrar på en e-handelssajt som ska sälja biljetter och inspirera till filmtittande.

Visst, man får har förståelse för att annonsförsäljning på sajten är en del av flera ekonomiska ben. Men efter att ha testat den utmärkta appen får man känslan av att de totalt tappat fokus på webben.

Det vore spännande att se vad samma tänk från appen hade gjort för webben. Den utmärkta upplevelsen i appen ställer tyvärr webben i dålig dager.

Hittade denna ”söta” länk via FliptTech idag. (Om man nu kan säga ”idag” om en publikation som ständigt fylls på och är en kompott av artiklar från olika källor.)

Artikelförfattaren skriver ”Even if you hate Christmas music, you’re going to love this!” och jag kan väl bara hålla med. Kanske förebådar det även en ny grungevåg ? Men det är naturligtvis inte detta som är det intressanta utan att denna 16-17 åring (Sean Quigley) har skrivit arrangemanget, spelar alla instrument och har filmat och regisserat musikvideon helt själv! Kvalitén på resultatet överlåter jag åt var en att avgöra men oavsett så är den ett fantastiskt inspirerande exempel på en av de stora skillnaderna mellan generationer idag:
Det finns en hel generation nu som är van att uttrycka sig i multimedialt. Att spela in en video, spela musik, photoshoppa bilder är ingen big deal. Det betyder inte att de gör allt med professionell kvalité utan att de just gör det. Hela tiden. I min generation (jag är född 1966) så fanns det en person i min bekantskapskrets som spelade in film (på super 8), resten av oss nöjde oss att spela in ”radioprogram” på kasettbandspelare.

Det är ingen nyhet att innehållet på webben idag transformeras från att textfokuserat till mera multimedialt. Videoklipp, bilder, animationer, ljud och musik spelar allt mera roll så även kunskapen att kombinera det hela till att berätta en historia.

Men frågan är hur det kommer att påverka världen? Chris Anderson kommenterade detta fenomen genom att säga ”Nu kommer mänskligheten att upptäcka vad vi ska ha video till”, och jag tror honom. Det är nu det händer.

Mitt tips till alla oss andra: Nästa gång du tänker skriva en text, spela in en video istället!

God Jul och ett gott nytt år!

En vardagkväll hemma hos oss:

Darja:
- Har du sett den senaste snygga Google Doodlen? Den är animerad, vacker och fantastisk.
Mijo (disträ):
- Ok vad var det för någon animering då?
Darja (ivrig):
- Ett litet minispel! En animerad gubbe möter olika utmaningar. Det första är ett mattepussel, sedan en lek med Fouriertransform och till sist en lek med gravitation. Sista scenen slutar i en googling på en polsk sci-fi författare. Tala om hedersomnämnande!
Mijo (nu intresserad):
- Sci-fi författare?! Vilken då?
Darja (svävande):
- öhhhhh… Lev eller nåt.
Mijo (med sträng röst):
- Det finns ingen känd polsk sci-fi författare som heter Lev du måste mena Stanislaw Lem!
Darja:
- Ja just det så hette han nog. Det var grymt snyggt iaf.
Mijo (nu i lecture mode):
- Vad kul att de hyllade Stanislaw, han var ju bland de absolut bästa sci-fi författarna, en husgud! Solaris är ju grymt bra både som bok och film…den av Tarkovskij alltså, inte de amerikanska bleka kopiorna. …Förresten visste du att Google Android är en homage till Philip K Dicks sci-fi klassiker ”Do Androids Dream of Electric Sheeps?” som också blev filmen (en av världens bästa genom tiderna) Blade Runner av Ridley Scott.
Darja:
- Hm, sorry jag kom inte mycket längre än Asimov och Ursula Le Guin när jag växte upp, tack för uppdateringen Men kolla här är doodlen!

Så varför denna inblick i vår nördiga vardag?
Min spaning är att en ny generation som är uppväxta på sci-fi håller på att sätta sin prägel på världen i allmänhet och internet i synnerhet. Jag tänker inte spekulera i vad detta kan betyda för framtiden, men noterar att läsa mycket sci-fi (speciellt i ungdomen) odlar en teknikoptimism med en sund skeptisk bakgrundsprocess (eller teknikoptimism med eftertanke). Känner du igen dig?

Att detta inte är en isolerad företeelse vittnar namngivningen av Googles första Androidlur: Nexus One (Androiderna i boken/filmen är av den mera avancerade Nexus 6 typen .

Testa också följande:
1. Skriv about:robots i firefox (adressfältet) och se om du kan referenserna och glöm inte att titta på texten i
fliken.
2. Skriv ”the answer to life the universe and everything”. Första träffen är Google kalkylator med svaret
42

Bidra gärna med fler exempel!

Min sista fundering är vilken sci-fi författare som bör hyllas härnäst?
Vad tycker du?

Bland de svenska exemplen fanns DN, Vårdguiden och Telia.
DNs Björn Hedensjö berättade att de valt att basera det mesta på webb eftersom ”det är ohållbart att finnas överallt, på alla plattformar”. Han framhöll dock att om man släpper en wrapp-app, som DN gjort, får man räkna med att att få dåliga betyg i de olika appaffärerna. (En wrapp-app är en app som man hittar i till exempel Apples App Store eller Android Market men som bara är ett appskal runt om en mobilsajt).

Svenska Vårdguiden har idag 13 000 unika mobilbesökare varje dag, vilket är en 154-procentig trafikökning bara under de senaste fem månaderna. De fokuserar på sök, jobbar mycket med säsongsberoende genvägar och har valt bort smartphoneappar till fördel för mobil webb då Vårdguidens tjänst måste vara tillgänglig för så många som möjligt.

På temat mobila betalningar berättade Telia om Telia mobil plånbok och det nya svenska storsamarbetet: Den 18 november 2011 skickade de fyra stora operatörerna i Sverige (Telia, Tele2, Telenor och Tre) ut ett pressmeddelande som berättade att de tillsammans startar ett bolag för mobila betalningar. Telia förklarade att det är deras tjänst Telia mobil plånbok som ligger till grund för den nya tjänsten och att man nu ska samarbeta för att göra mobila betalningar enklare för alla. Sommaren 2012 ska tjänsten vara uppe och funka för alla fyra operatörernas kunder.

Telia mobil plånbok är ett sätt att betala för mobila tjänster utan att kostnaden hamnar på mobilräkningen. (Läs mer på Telias sajt här). Idag kan man välja om man vill använda tjänsten eller inte, men från och med 1 december 2011, alltså nu i veckan, måste oregistrerade kontantkort använda Telia mobil plånbok för att kunna betala olika tjänster via sin mobil. Med andra ord: har du ett oregistrerat kontantkort hos Telia kommer du från och med torsdag inte kunna skicka ett sms för att köpa en SL-biljett i Stockholm. Du måste först registrera en mobil plånbok. Samma sak kommer gälla alla Telias kunder från och med den 1 april 2012.

Norska dagligvaruhandelsföretaget NorgesGruppen, med en 37-procentig marknadsandel i Norge, ser fyra anledningar till att använda mobilt så mycket de bara kan.
* Det är i mobilen användarna finns, speciellt i en matvaruaffär.
* Mobilen gör butiken smartare.
* Via mobilen kan man skicka väldigt riktad reklam.
* Mobilen blir kundens fjärrkontroll inne i butiken.

Ett brittiskt kundcase är Heiniken + I. Ölmärket Heiniken äger 1 300 pubar i Storbritannien, men hade ingen mobil närvaro. Det Independent-ägda magasinet I hade ingen digital närvaro alls. Sedan startade de ett samarbete. Idag kan du läsa I i mobilen om du befinner dig på en Heinikenpub. Är du inte på en sådan plats men försöker komma åt I i mobilen får du upp en karta som beskriver vägen till närmsta Heinikenpub.

Några andra intressanta siffror från dagen:
* Den danska mäklarbyrån EDC har en funktion som per automatik skickar mobilanvändare till mobilsajten och datoranvändare till webbsajten. Mindre än en procent av mobilanvändarna väljer att manuellt gå vidare till webbsajten.

* Norska motsvarigheten till Blocket, Finn.no, har dubbelt så många Iphoneanvändare som Androidanvändare, men trafiken från Android växer snabbare än trafiken från Iphone.

* Högst trafik på mobilsajten för Matprat.no, en mycket stor norsk mat- och receptsajt, har julafton, eftersom ingen kommer ihåg hur man lagar den traditionella norska julmaten.

Silicon Valley comes to Tech City (London) är en årlig händelse med syfte att hjälpa nuvarande och framtida entreprenörer i england hjälp att skapa nya hi-tech företag.

En av sessionerna handlade om produktdesign och där deltog bl.a folk från IDEO. Huvudbudskapet från sessionen var att bra design är mer avgörande än någonsin för att en startup ska lyckas. Huvudorsaken till detta är att användarna idag förväntar sig bra design. Ribban har höjts helt enkelt.

Så hur skapar man bra design? En viktig sak är att förstå hur användarna använder sig av ens produkt. Använd alla tillgängliga data för att förstå användningen rekommenderar Adam Nash från Greylock.

Tom Hulme från IDEO lovordar ”Narrative Design” som bl.a innebär att man föreställer sig hur en användares resa med att upptäcka och använda produkten ser ut.

Matthew Hawn från last.fm poängterar att förstå användarnas behov och hur de använder produkten ger viktiga insikter i hur produkten ska utformas. Panelen var också enig om att de som bygger produkten också ska vara involverade i att förstå användarna och deras behov för att lyckas.

Till sist en varning: Lämna inte över visionen om vad produkten ska vara till användarna utan använd kunskapen om användrarna och användning av produkten i samklang med visionen för att skapa något riktigt bra.

Läs mer här:  http://thenextweb.com/entrepreneur/2011/11/19/for-startups-great-design-is-more-important-than-ever/

När man scrollar i artiklarna på 1177 följer artikelnavigeringen med så att man lätt kan hoppa till olika delar av artikeln.

Med hjälp av stora tydliga sekundvisare som räknar ner i rask takt skapar Halens köplust. En del andra sajter har börjat med liknande nedräkningar som visar när dagens beställningar skickas iväg för leverans nästa dag. Även det ett sätt som kan få velande kunder att slå till.

I dagens mediebrus kan det vara svårt att veta vad som är dagens största nyheter i ett hastigt nyhetsflöde. DN:s lilla men ändå tydliga rad ger en bra överblick vid en snabb koll.

Med en tydlig uppmaning, en enkel betygsskala och en upplysning att det visas fler bilder om man klickar ökar Booli intresset att klicka vidare genom flera inspirationsbilder.

Riksdagen.se vann i första hand på sin öppna betaversion, vilket får ses som ett kraftigt underbetyg på övriga nominerade i klassen. Det intressantaste med bygget av nya Riksdagen.se är att de baserar hela sin infrastruktur på öppna API:er. Samma öppna API:er som vem som helst får använda och bygga nya tjänster med. Vi har tidigare skrivit om riksdagens API, dels en intervju med Lars Brink och en med Peter Krantz.

När man använder Svenska Turistföreningens sökfunktion ger den direkt förslag på vilket boende som stämmer med din sökning, men den ger också länkar till fler boenden i samma region.

Uppdrag Granskning är den första sajten byggd utifrån responsive design från Public Service-företaget, men troligen inte den sista. Här kan du läsa mer om hur tankarna och utmaningarna när SVT gjorde valet att använda en responsive design.

Sju av tio svenskar använder internet varje dag. De största ökningarna av internetanvändande sker bland de unga (6–8 år), de medelålders (35–44 år) och de äldsta (65–74 år). Bland de mellan 16 till 34 år har vi nästan nått ett tak där inte fler kan använda internet.

Andelen personer i Sverige som använder mobilt internet har fördubblats det senaste året. De använder det dessutom mer och längre tid. Framför allt är det bland de som är yngre än 25 år som börjat använda det mest. Det är 36 procent av alla över 12 år som använder internet i mobiltelefoner och andra mobila enheter. Och bland de mellan 16 och 35 som har mobilt internet är det nästan hälften (42 procent) som använder det varje dag.

Varannan svensk är med på Facebook. Antalet som besöker sociala nätverk varje dag har fördubblats på två år. Det är kvinnorna som besöker Facebook och läser bloggar mest. Framför allt är det yngre som läser bloggar och bland dem är det unga kvinnor mellan 12 och 15 år som läser mest.

Lix är ett index som anger hur lättläst en text är. Det baseras på matematisk formel som tar hänsyn till medelantalet ord i en mening och andelen långa ord. Den tar inte hänsyn till typografi eller de så populära sär skrivningarna men ger ändå en bra fingervisning om läsbarheten i en text. Lix utvecklades på 60-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson och är det mest använda indexet för läsbarhet i Sverige. Exempel på vad lix.se ger som resultat kan ni se här, där jag har ”lixat” vår egen blogg  inuseful.se:

Beräkning
Antal meningar (M): 580
Antal ord (O): 3784
Antal ord med fler än 6 tecken (L): 1018
Genomsnittlig meningslängd (Lm = O / M): 6,52
Andel långa ord (Lo = L / O * 100): 26,9
Läsbarhetsindex (LIX = Lm + Lo): 33

Tolkning
< 30 Mycket lättläst, barnböcker
30 – 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
40 – 50 Medelsvår, normal tidningstext
50 – 60 Svår, normalt värde för officiella texter
> 60 Mycket svår, byråkratsvenska

Om du själv vill testa din egen text eller webbsida gå till lix.se!